I villor är ved det vanligaste biobränslet, 20–25 procent av villorna i Sverige värms med ved som huvudsaklig värmekälla.
Vedeldning kräver intresse och en stor arbetsinsats men i gengäld får du låga kostnader för uppvärmning.
Miljöpåverkan
Ved är ett förnybart bränsle och vedeldning är ett bra alternativ om du eldar på rätt sätt. Felaktig vedeldning påverkar omgivningen och miljön negativt genom utsläpp av partiklar och sot.
För att inte problem ska uppstå bör du beakta följande punkter:
1.Tillräcklig mängd luft i de olika faserna av förbränningsprocessen
Lufttillförseln får inte vara för liten, då brinner inte veden. Istället bildas det tjära som kan sätta sig i skorstenen och orsaka soteld om det vill sig illa. Vid för stor lufttillförsel försvinner mycket värmeenergi ut genom skorstenen utan att komma huset tillgodo.
Rökgastemperaturen kan bli så hög att skorstenen kan ta skada eller bjälklaget där skorstenen passerar bli så varm att den antänds. Generellt behövs det lite mer luft vid starten av en brasa, när man lägger på ny ved på en befintlig glödbädd och när man har större vedbitar. Utsläppen av luftföroreningar från alla pannor är störst i uppeldningsfasen och vid varje nytt vedinlägg.
2.Tillräckligt hög temperatur
Detta hänger ihop med första punkten, men också med vedens fukthalt. Fuktig ved kyler eldstaden och har minskat värmevärde. Det är även dålig ekonomi och slöseri med din arbetskraft att elda med fuktig ved. För att få ut en viss mängd värme behövs betydligt mer ved om den är fuktig, än om torrare bränsle används.
Nyhuggen ved innehåller 45–50 % vatten, torkad ved ca 20–25 %. Avverka veden under vinterhalvåret. Kapa och hugg veden i lagom längd för eldstaden och låt den torka under sommaren. Veden bör helst torka i minst ett år. Bäst är om veden kan lagras inomhus, åtminstone några veckor innan den ska användas. Om du lagrar ved utomhus måste den ligga luftigt och skyddad mot regn. Tänk på att veden inte hinner bli torr om du hugger vinterns behov under sommaren.
3.Tillräckligt god omblandning mellan luft och förbränningsgaser
Detta är till stor del beroende av utrustningens konstruktion, men beror även på handhavandet.
Använd moderna, typgodkända eldstäder eller miljögodkända vedpannor med ackumulatortank.
Läs mer om vedpannor, kaminer och kakelugnar.
Förbjudet att elda avfall
Du får inte elda med hushållsavfall, mjölkkartonger, plast, målat eller impregneratvirke, spånskivor och dylikt. Skälet är att mer hälsofarliga ämnen kan komma ut med rökgaserna. Dessutom kan det bildas ämnen som kan skada materialet i eldstaden. Större mängder papper ska du heller inte elda, eftersom det bildas sotflagor som smutsar ner och kan vålla brand.
God förbränning, högt eneriutbyte och små utsläpp
Eldar man efter principerna vi skrivit om här får man en god förbränning med högt energiutbyte och små utsläpp av luftföroreningar.
Ett enkelt sätt att kontrollera om du har en god förbränning är att gå ut och titta på röken. Vid ofullständig förbränning får du svart rök med kraftig lukt. Är röken gulaktig betyder det att den innehåller mycket tjära. Eftersom du alltid har en viss mängd vatten i veden kommer röken ofta att vara vit av vattenånga som kondenserar i den kallare luften. Varmare dagar är röken vid god förbränning i det närmaste osynlig och ses bara som ett värmedaller.
Ekonomi
Hur mycket du får betala för ved till husets årsbehov av värme beror förstås på hur du skaffar den. Kan du köpa direkt från sågverken eller om du har egen skog blir det förstås billigare än om du köper färdighuggen brännved.. En miljögodkänd panna kostar från 30 000 kronor och uppåt. En ackumulatortank kostar omkring 20 000 kronor plus installationskostnader.
Sårbar vid elavbrott
I ett värmesystem som eldas med ved sprids normalt värmen i huset genom att elektriska pumpar cirkulerar varmt vatten till husets värmeelement. Detta gör dig som vedeldare elberoende och sårbar vid ett längre elavbrott. Men behovet av elektrisk effekt är litet och i många fall kan därför elbehovet täckas med en batteridriven nödströmsutrustning som omvandlar strömmen från ett vanligt bilbatteri till samma typ av ström som finns i elnätet.
Det finns även speciella typer av styrutrustningar, där det öppnas en ventil vid strömavbrott, som tillåter att vattnet i systemet självcirkulerar. Detta förhindrar att vattnet i pannan och/eller tanken börjar koka och möjliggör att i alla fall en liten värmemängd kommer in till huset (gäller dock inte om pannan är placerad i ett uthus).
Fördelar och nackdelar
+ låg bränslekostnad
+ förnybart bränsle
+ bra komplement vid direktverkande el (gäller kaminer och kakelugnar)
– egen ved kräver stor arbetsinsats
– kräver lagringsutrymme
– felaktig förbränning och fuktig ved ger höga utsläpp
Källa: http://energimyndigheten.se